Inga ord kan besrkiva mitt HAT mot Vattenfall!

Under 29 timmar, har vi hunnit ha 4 strömavbrott. 3 av dem har varat i flera timmar. Det började natten mot lördag, då gick strömmen runt 1 på natten. Och den var borta i ca 4 timmar.
Och det är ju inte så mycket med tanke på att det var natt, och nästan alla sov.
Men sen på morgonen gick strömmen igen, vet inte vilken tid den gick. Men den kom tillbaks typ mellan 10 och 11.
 
 
Som sagt så skulle jag och pappa gå på 3 rätters middag och sen gå på "Hopkok". Så jag tänkte att jag skulle locka mitt hår lite. Så jag började med det. Men just när jag var klar med ena sidan så gick strömmen.
Jag tycker synd om pappa för jag blev så sjukt sur. Det  var länge sen jag var sådär sur (en bidragande faktor kan ju ha varit att jag inte hade ätit något, inte ens frukost.)
 
Så en hungrig Matilda, med ett hår som var lockigt på ena sidan och platt på andra. Klarade inte av att strömmen skulle gå IGEN.
När hoppet om att strömmen skulle komma tillbaks innan showen började försvann, så satte jag fast mitt hår i en fläta. Drog på mig ett par jenas som låg på min soffa, och en vit tröja.
 
Vi åkte ner till kristallen/kunskapshuset i hopp om att det skulle finnas mat där. Men pga strömavbrottet så var ju maten inte klar (kall). Så vi satte oss ner med Veronica, Rolle, Gustaf, Yana, Tobbe och Britta. Det var fullt med ljus överallt och det var faktiskt väldigt mysigt. Och vi i det bordet hade många roliga konversationer.
 
Innan showen började så hade de lyckats på tomatsoppan (förätten) varm. Så typ alla gick fram och hämtade tomatsoppa, förutom jag och Rolle. Haha det var det enda på menyn som vi inte ville ha. Så istället satt vi där och tryckte i oss mackor.
 
Efter att alla hade ätit började showen, och det var verkligen värt pengarna. Även om hans humor kanske var riktat mot lite äldre folk, så tyckte jag ändå att det var kul.
 
 
När showen var klar så var laxen (varmrätten) också klar (tack vare ett elverk). Så vi alla fick gå upp och hämta maten, och efterrätten. Det var supergott!
Jag hade kunnat äta hur mycket som helst.
 
Sen minglade vi runt där resten av kvällen. Och jag har kommit framtill att fulla gubbar är väldigt närgångna.
Och efter ett tag så kom begravningsbilgubben (jag vet inte vad han heter) och han bara "Lannavaara är den bästa byn, i Vittangi så bryr sig ingen om gemenskap och ingen hade ordnat något sådant här där! Det är här man ska bo!"
 
Och när Anders och Lena skulle åka så var han också tvungen att åka. Så de gick, men då kom en av pappas gamla barndomsvänner. Det var jättekul att träffa och att prata med han. Och han berätta om hans livshistoria. Och då visade det sig att läkarna hade hitta cancer hos han. Och det värsta var att det var på julafton.
Men då berättade han att han hade bestämt sig för att överleva. Så på juldagen bad han sköterskorna att ta han till en pizzeria. Där satt han helt cancersjuk och firade julen.
 
Läkarna hade sagt att han kommer ha tur om han lever till januari. Men han vägrade att ge upp. Han gjorde alla behandlingar, gjorde jättemånga operationer och levde i ett helvete. Men i slutet av januari så kom läkaren och bad om ursäkt för att han hade sagt att han inte ens kommer leva till februari. Och ju längre tiden gick desto friskare blev han. Och då friskförklarades han. Han fick 2 barn och allt var underbart. Han ändrade om hans livsstil helt och hållet. Han bestämde sig för att varje dag leva fullt ut.
Men hans historia hade inte ett lyckligt slut.
 
Han märkte att något var allvarligt fel så han åkte in igen och då visade det sig att han hade fått cancer njurarna.
Men han gav inte upp denna gången heller. Han blev frisk från cancern igen. Och fortsatte att leva sitt liv.
Men för två år sedan när han var påväg hit så svullnade hans mage, så han åkte in igen och då visade det sig att han hade fått ryggcancer.
Men han fortsatte att kämpa på och nu är han friskförklarad igen.
 
Hans sätt att leva på inspirerade verkligen mig! Och jag ska verkligen be till Gud varje dag och hoppas att han får vara frisk resten av sitt liv!!
Cancer är en hemsk sjukdom och att få det 3 gånger men ändå orka fortsätta kämpa är något som inte många hade klarat av. Så han är min idol, och förebild!
 

 Kunde tyvärr inte fota några bilder igår för min mobil dog. Och strömmen kom tillbaks först vid 5 tiden (så den var borta i ungefär 12 timmar). Men ni får försöka föreställa er hur det såg ut.
 
 
 
/Matilda